Varför inte? Vad har jag för val? Men vem bryr sig? Jag har drömt mycket den senaste tiden, några har varit riktigt hemska på många sätt. Jag har inte varit mig själv i drömmarna, även om det bara är drömmar skrämmer det mig. Fråga mig inte varför. Varför ska jag inte plugga vidare? Jag vet inte, nu vill jag gärna göra det. Synd att man är ett underpresterande halvmongo som knappt har över medel i snittbetyg. Betyg spelar egentligen minst roll ändå. Man får skaffa sig lite arbetslivserfarenhet, hur nu det ska gå... Har jag något val? Nej troligen inte. Slutliga frågan; Vem bryr sig? Mest troligt väldigt få. Nä nu ska jag sluta upp med sådana här fasoner, även om jag känner att jag förtjänar bättre, men det hjälper väl inte att gnälla och klaga, även om jag gör det väldigt sällan, jag gör väl bara det när jag känner att botten är nådd. Jag sätter väl snart upp en skylt utanför min dörr "Välkommen till samhällets bottenskrap" eller något liknande.

Jag måste dessutom sluta dricka, det går aldrig bra nu för tiden och det är bara en börda för folket jag är med. Jag förstår inte ens varför folk vill vara i min närhet när jag är som jag är. Troligtvis har dom lärt sig nu, för det har jag.