Det här är nog det första inlägget jag skriver när jag är riktigt full. Jag kan fan inte ens se vad jag skriver, jag kör på ren känsla på tangentbordet. Jag vettifan vad jag ska blogga om så därför drar jag en dikt på japanska!

いろはにおえど
ちりぬるを
わがよたれぞ
つねならん
ういのおくやま
きょうこえて
あさきゆめみじ
えいもせず

Om vi ska vara lite moderna. Hade vi levt i ca. 1800-talet hade dikten sett helt annorlunda ut och därmed varit helt andra kanor. Så jälva mysko. Jag kan inte läsa gamla kanor, bara så ni undrar. fi faken, jag kanske ska översätta dikthelvetet också:

Även de blommande blommorna
Kommer tillslut vissna
Även våran värld
är inte förevig
De djupa berg för flärd
Korsa dem idag
Och ytliga drömmar
Skall inte längre vilseleda dig.

Grejen med den här dikten är att varje kana i gamla japanskan(på 1800talet) användes bara en gång, i Hiragana alltså. Jag vet inte om min översättning är 100%, för jag är jävligt full.

Men jag ska leta diverse berusningmedel runtikring huset nu,

God natt


Och puss, eller något