Min vikariat-anställning börjar lida mot sitt slut. Ölhävar armen börjar smårycka lite när även Lulekalaset står bakom dörren. Jag kommer gå av natten på Fredag när det ska börjas med allt hålligång. Det kommer väl bli lite tungt, men jag får väl se till att bli ordentligt utvilad så man orkar med. Inte för att det har varit ett problem förut, men vem vet, åldern kanske sätter sina spår. Man är rätt bekymmerslös nu, förutom det halvt obligatoriska vad-ska-jag-nu-dricka-dilemmat. Jag måste även orka ta mig in till stan någon dag och uträtta lite ärenden.

Idag har jag sovit som en klubbad säl, så jag hinner inte träffa Nathalie innan de ska på middag och hålla på bängla. Men men, jag har dessutom lovat Jonas att glida förbi honom innan jobbet idag och hjälpa honom pyssla på med hans supernya hemmabio. Ska bli kul att se hur han möblerat också... Det bör jag göra, men jag är faktiskt en hårt arbetande man som inte har tid med sådana sysslor! Det ser verkligen förjävligt ut i mitt rum med alla sladdar(och jag har en hel del, drar väl lika mycket el som alla skyltar osv i Shibuya i Tokyo ;)) Jag tror jag måste lära mig spara på el till jag flyttar hemifrån, annars svider det nog i plånboken när elräkningen kommer. Men än så länge är det inte mitt problem, fast det kan ju inte vara allt för dyrt, eftersom jag fortfarande lever. Min mor brukar nämligen hota mig till livet ifall räkningar blir oväntat höga. Lyckligtvis har jag aldrig överskridit den normala kostnaden.

Men nu lämnar jag er för ett soligt väder! Pusshejdåosv